Nästa år kan det bli dyrare för personer som regelbundet tar mediciner. Regeringen vill att taket i högkostnadsskyddet ska höjas från dagens 2 950 kronor till 3 800 kronor. Beloppen inom den så kallade högkostnadstrappan höjs också i varje steg. En knapp tusenlapp kan tyckas lite, men det är pengar som många inte har när det allra nödvändigaste är betalt.
Många av Demensförbundets medlemmar upplever att hushållsekonomin redan är hårt ansträngd och att de lever på små marginaler.
– Vi får många mejl och samtal från våra medlemmar där de undrar hur de ska få ihop sin ekonomi framöver, säger förbundsordförande Liselotte Björk.
Personer som är i yrkesverksam ålder när de får sin diagnos tvingas sluta arbeta, det är heller inte ovanligt att anhöriga får gå ner i arbetstid för att hinna med att vara det stöd som personen behöver för att klara av sin nya livssituation. Många gånger behöver man införskaffa hjälpmedel och ny teknik för att få vardagen att fungera, därtill kommer kontinuerliga läkarbesök, kostnader för särskilt boende, hemtjänstavgifter, matavgifter i dagverksamhet och kostnader för färdtjänst. Detta ovanpå en hushållsekonomi som redan är hårt pressad av inflation och lågkonjunktur. Ökade kostnader för mediciner kan vara det som gör att ekonomin kraschar.
– Den här höjningen slår mot de som är sjuka och behöver mediciner. Många äldre med låg pension och personer med sjukersättning drabbas, alltså redan utsatta grupper. Att spara på dessa grupper är orimligt och leder till att många kanske inte kommer ha råd att hämta ut sina mediciner, säger Liselotte Björk. Hushållsekonomin är redan körd i botten för stora grupper. Vi menar därför att förslaget måste stoppas, och att det måste finnas andra sätt för staten att spara pengar, säger Liselotte Björk.
