Här redovisas kortfattat några viktiga lagar inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten.
Bland viktigare förändringar jämfört med förra upplagan (januari 2006) kan nämnas en ny offentlighets- och sekretesslag och en ny patientdatalag. Socialstyrelsen har tagit över tillsynen av socialtjänsten. Länsrätterna har minskat till antalet och har ersatts av förvaltningsrätter. Från 1 januari 2011 upphör Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) och ersätts av en ny patientsäkerhetslag.
OBS: Att paragrafer och lagar ändras, tillkommer eller tas bort är vanligt. För att vara säker på att du är uppdaterad på vad som gäller, besök sidan lagen.nu
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Denna lag innehåller bestämmelser om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska organiseras och bedrivas. Lagen gäller för samtliga vårdgivare samt landsting och kommuner som huvudmän. Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.
Socialtjänstlagen (SOL)
Lagen är en så kallad ramlag som ger varje kommun stora möjligheter att utforma sin verksamhet efter skiftande behov. Lagens första paragraf, portalparagrafen, anger de övergripande mål och värderingar som styr verksamheten.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS är en rättighetslag och innebär ett särskild stöd för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. LSS kompletterar andra lagar. Om du har rätt till insatser enligt LSS kan du samtidigt också ha rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen. LSS har olika personkretsar där personer med demenssjukdom i vissa fall kan tillhöra personkrets 2.
Patientsäkerhetslagen (PSL)
Lagen har till syfte att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Här finns bland annat bestämmelser om vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, behörighets- och legitimationsfrågor, skyldigheter för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, straffbestämmelser och överklagande.
Tandvårdslagen (TVL)
Personer med stora omvårdnadsbehov har rätt till ett särskilt tandvårdsstöd. De omfattar munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Syftet är att i god tid förhindra att stora munhälsoproblem uppstår hos den som saknar förmåga att själv söka tandvård och sköta sin munhygien. Biståndshandläggare ska bedöma vilka som kan komma ifråga för tandvårdsstödet.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
Tvångsvård enligt denna lag ges som sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård som endast får ges om en person lider av en allvarlig psykisk störning och om denne på grund av detta, och sina personliga förhållanden i övrigt, har ett ofrånkomligt behov av psykiatrisk vård. Ett beslut om intagning på en psykiatrisk klinik för tvångsvård kräver ett särskilt läkarintyg (vårdintyg) som ska grundas på en särskild läkarundersökning.
