Ännu saknas medicin och botande behandling mot demens, men det finns symptomlindrande mediciner för vissa demenssjukdomar som i många fall har god effekt i början av sjukdomsförloppet.
Studier visar också att fysisk träning, rätt kost och stimulans av kognitiva och sociala förmågor har positiva effekter särskilt bland nydiagnostiserade. När någon visar tecken på en demenssjukdom är det därför viktigt att kontakta en läkare och göra en demensutredning.
Trygg miljö och stimulans
En aktiv och stimulerande dag är grunden i all behandling av personer med demens. Det är viktigt att tänka på att en person med demens har samma grundläggande behov som andra människor. En trygg och stimulerande miljö skapar bästa förutsättningar för en god funktion, men isolering och ensamhet kan förvärra demenssymtomen.
Läkemedelsbehandling
Det finns demensmedicin som har visats ha viss positiv effekt på symptom vid Alzheimers sjukdom och kan förbättra tankeförmågor men också känsloliv och uppmärksamhet. De har prövats framför allt vid Alzheimers sjukdom men nya resultat tyder på att även patienter med vaskulär demens påverkas. Den bästa effekten har man om de sätts in relativt tidigt i sjukdomsförloppet.
Det är också viktigt att behandla andra psykiska och kroppsliga sjukdomar. Depressiva symptom vid demens blir bättre av behandling. Behandling av brist på vitamin B12 och folsyra kan ibland ge positiva effekter men kan inte alltid förändra förloppet vid demenssjukdom. En översyn av blodtrycksbehandling är en annan viktig åtgärd. En diabetessjukdom skall kontrolleras extra väl vid demens. Det finns äldre typer av antidepressiva läkemedel som inte bör användas som demensmedicin på grund av risker för förvirringstillstånd och försämring av minnet.
Källa:
Ingvar Karlsson, docent, överläkare
Läs mer:
Jakten på medicin mot Alzheimer fortsätter
Ur Demensforum nr 2 2020
Kan smalare målgrupp öka chansen för lekanemab?
Kan man förebygga demens?
Länge uppfattades demenssjukdom som något som inte gick att påverka. Idag finns en hel del forskning som tyder på att vissa levnadsvanor har en stor inverkan på våra kognitiva funktioner och till och med kan ge ett visst skydd mot demenssjukdom. Även om sjukdomen inte helt och hållet går att skydda sig emot kan insjuknandet kanske skjutas på framtiden. Många studier talar för att sociala kontakter, mental träning och fysisk aktivitet kan ha sådana positiva effekter. Det finns även ett visst vetenskapligt stöd för att mat som är bra för hjärtat (exempelvis grönsaker, fisk och olivolja) kan ha en skyddande effekt på hjärnan. Det gäller även behandling med blodtryckssänkande läkemedel vid högt blodtryck i medelåldern.
