Ny forskning från Lunds universitet visar att de veckningar i hjärnan som formas under senare delen av graviditeten kan ha betydelse för i vilken ålder som frontallobsdemens (pannlobsdemens) bryter ut.
Totalt diagnostiseras cirka tjugotusen i Sverige varje år i någon form av demenssjukdom. Runt tusen av dessa lider av frontotemporaltypen (frontallobsdemens). De som drabbas av denna variant insjuknar i regel tidigt, ofta medan de fortfarande är i arbetsför ålder. Dessutom är sjukdomsförloppet snabbt och den genomsnittlig överlevnad efter diagnos är åtta år.
– Det finns inga botemedel eller bromsande behandling. Därför är all ny kunskap om sjukdomen värdefull, säger Alexander Santillo, docent i psykiatri vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne.
– Det specifika område som vi undersökt kallas för gyrus cinguli, gördelvindlingen på svenska, och ligger i främre delen av hjärnan. De studiedeltagare som hade en extra veckning i detta område i den högra hjärnhalvan utvecklade symtom i genomsnitt 3 år senare än övriga, berättar Luke Harper, ST-läkare i neurologi, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien. Forskarna bakom studien menar att fynden bidrar till att öka förståelsen för sjukdomen dramatiskt. Redan innan var det känt att genetiken har betydelse för huruvida man drabbas av demens, men kopplingen till hur hjärnan utvecklas i fosterstadiet är inte gjord tidigare.
Källa: Lunds universitet
Demensförbundet har över 10 000 medlemmar i 110 lokala föreningar som jobbar för att utveckla vården och omsorgen i hela landet. Vår organisation är öppen för alla – demenssjuka, närstående eller vem som helst som vill vara med och bidra till ett demensvänligt samhälle – välkommen du också!
Läs mer >>
